Saker att tänka på februari 27, 2008

Hej

Ibland tänker jag på saker. Stora saker. Saker som skulle få dig att trilla av stolen. Sen kommer jag ner på jorden igen och inser att min fantasi borde få sig en allvarlig tillsägelse.

Ibland tänker jag på saker. Små saker. Saker som skulle få dig att rycka på axlarna. Sen gaskar jag upp mig och undrar hur dum jag får lov att vara.

En av tankarna dyker upp oftare än andra. Jag tänker på hur andra tänker. Nu när jag tänker på det så tänker jag att jag förmodligen tänker denna tanke lite för ofta för att det skall vara nyttigt. Visst är det bra att försöka sätta sig in i hur andra fungerar, men det måste ju finnas rim och reson. Men det hör inte hit.

Kanske är du en av dom som jag försökt förstå mig på. Kanske gjorde jag en lista på vad jag tror du tänker. Kanske består listan av hemska saker. Sådant som du inte alls står för. Visst känns det läskigt? Hur skall du göra? Skall du försöka vara intressant för att få mig att omvärdera min lista? Vill du vara en toppenperson inför mig? Usch, är du falsk också? Ytterligare en hemsk egenskap på din lista.

Jag fungerar sådär. Sådär – som jag beskriver ovan men också sådär – som i betydelsen halvdant. Jag fungerar halvdant. Det går inte en dag utan att jag försöker få dig att lägga till fina saker på din lista över vad du tänker om mig. Jag är inte ens säker på att det går en timma. Fy. Hur väl märks det? Fungerar det? Tycker du bättre om mig om jag uttrycker mitt avsky för människor som är elaka? Tycker du bättre om mig om jag håller med i det du säger? Hoppas det. Hoppas det.

För att du lättare skall kunna formulera en lista kommer här en uppriktig lista över vad jag går och tänker på.

1. Jag önskar att jag kunde byta ut vissa av mina kassa egenskaper mot dina fina egenskaper, så att alla skall tycka om mig. Hela tiden. Helst vill jag att mina vänner skall brista ut i sång när dom ser mig. Och krama mig.

2.  När jag vaknar tänker jag ibland att Idag kanske är dagen som jag ser en älg eller en hare. Det vore härligt.

3. Jag tänker att allt måste bli noll. Om någon är glad så är någon annan ledsen. Om någon fryser mycket, så är någon mycket varm. Du förstår.

4. Jag tänker att dom flesta som tjänar mycket pengar måste kompensera det med att vara otrevliga.

5. Jag tänker att jag skojar för ofta.

6. Jag tänker att andra skojar för lite.

7. Jag tror att vissa föds elaka. Varför inte? Vissa föds mer sociala än andra. Varför kan inte barn vara elaka?

8. Jag tycker inte att någon kan vara för snäll.

9. Jag funderar ofta på vad jag skall säga om någon är elak mot mig. Mitt huvud surrar av konversationer som aldrig kommer äga rum.

10. Jag funderar på hur en fågel som flyger efter en annan fågel kan byta riktning så fort den första fågeln gör det. Ännu värre är det med flugor.

11. Jag tänker på om vissa saker faktiskt är sanna eller om någon försöker luras.

Så nu vet du. Tycker du om mig?

Hej då

Erlend Loe februari 23, 2008

Hej

Jag har en god vän. Han heter Erlend och är från Norge. Erlend känner inte till att vi är vänner. Han känner inte till mig över huvud taget. Det hela är olyckligt då vänskaper ofta bygger på vetskapen om varandras existens. Erlend är författare och skriver om fina saker. Om kärlek och sånt.

Jag har väldigt svårt för att läsa böcker. Det tar lång tid för mig att läsa. Jag blir ofta frustrerad och lägger ifrån mig böcker på tok för tidigt för att jag skall föstå mig på dom. För det mesta tappar jag koncentrationen och börjar tänka på glass eller något annat. Men Erlends böcker är inte som andra böcker. Han skriver korta meningar som jag förstår.  Så här skriver Erlend om sin bror i Naiv. Super.:

Jag lånar min brors lägenhet medan han är bortrest. Det är en fin lägenhet. Min bror har en hel del pengar. Gud vet vad han håller på med. Jag har aldrig riktigt tagit reda på det. Han köper eller säljer något. Och nu är han ute och reser. Han berättade vart han skulle. Jag har skrivit ner det. Det kan ha varit Afrika.

Jag har svårt att säga vad det är som är roligt med det ovan nämnda stycket. Har svårt att sätta fingret på det. Men att det är roligt hoppas jag du håller med mig om. Det är rimligt att anta. Och gör du inte det kan du sluta läsa nu. Hej då.

Erlend kan, som ni redan läst, inleda en mening med ordet och. Det är nästan så att jag blir tokig av glädje. I skolan sa fröken hela tiden att vi inte får göra så. Det går helt enkelt inte. ”Varför inte, fröken?” ”Nej.”, sa fröken. Och så var det bra med det. För oss som alltid varit lite töntigare än andra är Erlends ochmeningsstarteri en underbar revansch. Som att kasta gatsten fast annorlunda.

Jag har skrivit till Erlend. Att jag tycker om honom och att vi förmodligen skulle komma bra överens. Plus att jag kommer fortsätta skriva till honom. Jag skrev till honom en gång till. Sen fick det räcka. Jag blev osäker på om jag var för påflugen. Jag har tillräckligt mycket rutin för att inse att påflugenhet inte är det charmigaste någon kan vara. Så jag slutade. Men det känns ändå bra att ha gjort det. Nu ligger bollen hos honom. Det var tre år sen jag skrev och jag har inte hört av honom ännu. Jag försöker att inte tänka på det. Han har förmodligen fullt upp med ditten och datten.

Om du som läser fattat tycke för Erlend och hans böcker men inte har så gott ställt kan jag ställa upp med, säg tjugo kronor. En pocket kostar i normala fall omkring 60 kronor, vilket innebär att du kan få en för 40. Jag tycker det är ett bra erbjudande. Om du inte samtycker så tycker jag två saker:

1. Du kanske kan skaffa ett lånekort på biblioteket. Dom är gratis.

2. Du är lite otacksam.

 Här följer en lista med böcker som du kan läsa. Jag har rangordnat dom.

1. Naiv.Super.

2. Expedition L

3. Kurt-böckerna

4. Doppler

5. Naiv. Super. (Du bör läsa den lite då och då.)

6. Fakta om Finland

7. Blåst

8. Volvo lastvagnar

9. Maria och José

När jag letar på internet (www) står det där att det finns en bok jag inte hört talas om. Expedition Shakespeare. Jag blir darrig och inser att jag måste ta reda på om det faktiskt är sant. Om du som läser detta sitter och håller på information i ärendet önskar jag att du kontaktar mig så fort som möjligt. Som bara den. Hör du vad jag säger? Nu.

Hej då

Vissa människor är extra svåra att förstå, Johan Stael von Holstein februari 16, 2008

Hej

Det händer att människor svåra att förstå. Kanske för att dom pratar konstiga språk. Eller för att dom har konstiga uppfattningar. Det är trist. Helst önskar vi ju att alla förstod varandra. Det finns ändå en sorts människor som gör just detta. Dom förstår allt och alla. Kanske har du stött på en sådan. Nedan följer en lista om hur du känner igen dessa människor. För att underlätta får dom namnet Johan. Om du som läser detta råkar heta Johan, så hoppas jag att du inte blir arg. Det handlar (inte nödvändigtvis) om dig. 

1. Johan berättar gärna om hur saker och ting ligger till. Helt oprovocerat. Han går helt enkelt fram till dig och mig för att berätta om hur romarriket föll. Vi har inte bett om det, men Johan tycker vi ser ut att vilja veta. Så nu vet vi.

2. Johan refererar till sig själv. När du berättar om den febertopp du hade i helgen kommer Johan att tänka på den gången han hade en febertopp. ”Det var fruktansvärt. Lite mer fruktansvärt än det du upplevde, faktiskt”, menar Johan.

3. Johan älskar att gå på quiz på engelska pubar. När quizledaren frågar publiken om dom rätta svaren vill Johan gärna lägga till lite information. Han tar mikrofonen från quizledaren och säger ”… det heter CD. Inte CD-disc, för då blir det ju Compact Disc-disc.” varefter han sätter sig ner bredvid sina lagkamrater i Dream Team och sippar på sin mörk-mörka lager (”Jag drack alltid Tetleys när jag var i Nordirland som voluntär”) med ögonbrynen lite för högt upp i pannan.

4. Johans ögonbryn är lite för ofta lite för högt höjda.

5. Johan berättar om hur andra människor skall göra i svåra situationer. Hur dom skall tänka då förhållanden knakar eller om pappor dör.

6. Johan börjar ofta meningar ”En mycket god vän till mig…”

7. Johan tycker det känns skönt att så många människor beundrar honom.

8. Heja Johan.

Om du någon gång stöter på Johan så gå därifrån. Det är det enda sättet att slippa honom. Om han frågar varför du går så svara inte. Stanna inte. Se dig inte om. Då är du fast.

Naturligtvis finns det en förklaring till varför Johan är så duktig. Och att vi bör vara snälla mot honom trots hans brister och fel. Vilka är vi att ställa oss över andra människor? Men ibland är det skönt att slippa honom. Jag tycker om dig Johan, men ibland blir det för mycket. Jag vill gärna ge dig en fin kram, men inte just nu. Sen kanske.

Hej då

Vad är konstigt Johan Stael von Holstein? februari 8, 2008

Hej

Jag skulle vilja skriva om några saker som är konstiga. Vi stöter på dom varje dag. Ibland märker vi inte ens att det konstiga är där. Vissa saker är vi såpass vana vid att konstiga saker följer med av bara farten. Vi sväljer dom med hull och hår. Konstigt.

Jag minns hur jag som arg 12-åring beskyllde mina föräldrar för att dom aldrig stoppade judeförföljelsen. Pappa föddes 1942 och mamma 1944. Så här i efterhand kan jag tycka att jag var för hård i min kritik. Dom var ju trots allt bara barn. Barn har väldigt svårt för att stoppa så svåra saker som judeutrotning. Dom är helt enkelt för små för att veta bättre. Detta förstod jag inte när jag var 12 år. Jag var besviken. Hur kunde mamma och pappa undgå att se vad som hände? Det fanns tillfällen då jag tänkte att dom faktiskt kände till det dumma som tyskarna gjorde, men valde att blunda för sanningen. För att dom var för fega. Oj så arg  jag var när jag tänkte så. Jag blängde på dom och skakade på huvudet. Kanske hytte jag med näven.

Nu förstår jag att det hela handlade om det besvärliga med att se konstiga saker. Konstiga saker smyger omkring och tar sig förbi ditt försvar då du minst anar det.

Här kommer en lista på saker som är konstiga.

1. Om vi hoppar så landar vi. Visst är det konstigt? Varenda gång. Jag har frågat flera människor. Unga och gamla. Alla säger dom samma sak. Jovisst landar dom. De flesta av de jag frågat skrattar åt mig. Nästan som hånskratt. Det är aldrig kul att råka ut för. Jag tror du vet hur det känns. Alla vet det. Ändå gör folk det. Jorden runt, hela tiden. Hånskratt, hånskratt, hånskratt. Jag börjar komma ifrån ämnet. När tanken slog mig om att landandet är konstigt gjorde jag ett experiment. Inga stora vetenskapliga slutsatser kan accepteras av folket om dom inte bekräftas. Därför hoppade jag tusen gånger. Jag hoppade utomhus, inomhus, från stenar, från pallar, snett uppåt, snett nedåt, på gräs, på asfalt, i vatten, skrattandes, hostandes och visslandes. Vid ett par tillfällen var jag vardagsklädd. Någon gång hade jag på mig sportigare klädsel. Shorts. Jag förde noggrann statistik. Resultatet talade sitt tydliga språk. Vid samtliga tillfällen landade jag. Än idag (det var två veckor sen det här) har jag svårt att förklara varför jag landade. Ändå kändes det naturligt på något sätt.

2. Att vissa kan måla så bra. Jag tänker ibland att jag borde ha samma möjligheter att måla som vem som helst. Jag har ju också händer. Jag vet väl också hur ett majsfält ser ut. På ett ungefär åtminstone. Jag tror nog inte att jag är så mycket sämre på att föreställa mig ett majsfält än någon annan. T.ex. någon som målar fint. Ändå blir det ju helsnurrigt när jag försöker måla ett majsfält. Gult är ju rätt. Men sen hopar sig problemen. Jag kan inte sätta fingret på exakt vad det är som blir fel, men i slutändan der målningen inte alls ut som ett majsfält. Målaren däremot, den vet precis hur det skall se ut. Ibland kan jag bli fundersam över vari talangen ligger. Jag tvekar på om det ens är sant. Att målaren i själva verket fuskar. Tar ett foto och ersätter det med sin målning när jag är ouppmärksam. Nästa gång jag träffar en som målar skall jag inte släppa den med blicken.

3. Vissa tycker det är kul att lurpassa på djur för att sedan skjuta dom så att dom dör. Visst, dom ligger där och väntar. Väntar och väntar. Dricker kaffe och berättar historier för varandra. Om hur dom är dumma till vardags och dumma när dom ligger i skogen och dricker kaffe och berättar historier för varandra. Hur dom hånskrattar åt människor hela dagarna i ända. När dom har druckit upp kaffet och berättat klart sina trollbindande historier reser dom sig försiktigt upp och skjuter en älg. Om dom inte får syn på en älg skjuter dom något annat i stället. En hjort eller ett vårtsvin. Hittar dom inget levande att skjuta så skjuter dom mot sjöar och stenar. När dom är klara tar dom med sig sitt eventuella byte och åker hem. På måndagen åker dom till jobbet. På lunchen berättar dom om sina bravader för sina kollegor. Kollegorna applåderar jägaren och säger att han är fantastisk. ”Du är fantastisk, Håkan! Tänk att du sköt älgen.” Håkan gillar uppmärksamheten men poängterar ödmjukt att jagandet i första hand handlar om att reglera älgstammen. Så att älgarna inte blir för många och tar våra jobb och fruar. Det gör kollegorna än mer imponerade. Nu lyfter dom upp Håkan och bär honom i guldstol till toaletten, där han får bajsa. Han bajsar och bajsar som aldrig förr. När han är klar går han hem och hånskrattar åt sin hustru för att hon tjänar mindre pengar än honom.

Det finns en hel drös med saker som är konstiga. Se upp för dessa.

Hej då