Hej
Jag har inte skrivit på ett tag. Håller på med en annan grej. Blir därför förskräckt när jag märker att min blog aldrig haft så många besökare som nu. Vet inte hur jag skall tolka det. Har därför efter noga övervägande beslutat mig för att fortsätta med att inte skriva på ett tag. Det verkar ju funka. Återkommer den 11/11 med ett nytt inlägg. Väl mött då!
Hej då
Hej
I vanliga fall brukar jag berätta för den som läser hur saker och ting ligger till. Helt objektivt, såklart. Och sant. Men nu tänker jag att du skall hjälpa mig. Jo, du läste rätt. Du skall förklara för mig hur jag skall tänka. Jag förstår om det sätter din värld i gungning. Hur skall du kunna hjälpa mig? Nånstans tror inte heller jag att det går, men va fan, ge det ett försök.
Jag har länge grubblat över både det ena och det andra. Önskar nu att du stöttar mig i bägge dessa fall. Nedan följer dessa besvärliga frågor. Tack på förhand.
1. Hur många gånger kan du vända andra kinden till innan du sätter ner foten och säger Nej nu räcker det, sluta vara en sån översittare? T ex. Hur vet du när måttet är rågat? Du vill ju vara förlåtande och du tänker att det inte är din uppgift att uppfostra andra. Men visst måste där finnas en gräns?
2. Hur etiskt korrekt skall du vara? Skall du ge pengar till alla dom där Svanmärkt-tjommarna som pockar på din uppmärksamhet över exakt hela stan? Sopsorterar du allt och allt? Vet du om vem som gjort alla dina kläder? Återigen, när får det vara nog?
3. Hur mycket skall du bry dig om din framtid? Hur aktiv skall du vara i ödet? Jag tror ju inte på ödet, men du fattar: ett visst inflytande har du ju på vad som händer i ditt liv. Skall du sitta still, sval som en Kristina Lugn, och låta livet hända dig? Eller skall du nätverka och sen nätverka tills det nätvärker?
4. Hur blir du nöjd? Är det fult att vara nöjd? Frågan är ju en följd av 3. Om jag inte känner för att sträva, är jag trist då?
5. Skall jag tänka på att dagen för min pension ligger närmre i tiden än dagen för min födelse? Kan jag få någonting ut av det?
6. Bör jag säga emot varenda gång någon uttrycker något jag inte håller med om? Sparar eller slösar jag energi på att opponera mig?
Där har du något att bita i. Jag kan ju inte veta säkert, men jag misstänker att jag blir enormt lycklig om du vill ge mig en hjälpande hand. Du får 20 minuter på dig.
Hej då
Hej
Det finns områden som är såpass farliga att vistas på, att vi inte ens pratar om dom. Dom syns sällan och föranleds nästan aldrig av varningsskyltar. Rätt var det är trillar du dit. Och när du väl är där har du fullt sjå att ta dig upp. Skratta inte. Jag vet såna som försvunnit och aldrig mer synts till. För att just du skall klara dig undan, följer nedan en lista över ett par av dessa minerade områden. Så att du vet.
1. Gåpåbioträsket. Det är förståligt om du inte frågar alla dina bekanta om dom vill följa med. Eftersom du har trehundra vänner blir det svårt att komma överens om tid och plats. Och då har vi inte ens pratat om valet av film. Å andra sidan är risken stor att någon inte blivit tilfrågad. Det är jobbigt. Skall du förklara dig för din ickemedbjudne vän? Kommer den förstå? Det du måste göra är att skriva ett avtal med dina vänner som täcker detta dilemma. Det är enda sättet att komma undan med livet i behåll.
2. Inaktiveradigochfastnadärlabyrinten. Du kommer hem. Har varit på jobbet. Och jobbat. Eller i skolan. Och skolat. Sak samma. Men när du kommer hem stannar du där. Sätter dig i soffan med din kompis datorn och/eller TVn. Oavsett hur mycket du önskar finns det ingen möjlighet att ta sig därifrån. Detta är ett av fysiologins mysterier. En organisation jag glömt namnet på har utlyst ett pris på motsvarande 15 000 000 kronor till den som hittar ett botemedlet till denna djävulska åkomma. Lösningen är att vägra gå hem. Speciellt om sommaren. Vägra gå hem. Förrän du blir trött och måste. Då får du gå hem. Inte förr. Ta med dig mat och badkläder till jobbet/skolan så att du klarar dig.
3. Trafiktokgrottan. Du ser dom varje dag. Trafiktokarna. Kanske är du en själv. En sån som är fullständigt normal vid första anblicken, men som förvandlas till en livsfara när du sätter dig i en bil. Eller vad det nu är du färdas i. Min bäste vän är sån. Skulle aldrig göra en fluga förnär. Än mindre en människa. Men när han kör bil - herre min skapare. Det händer ganska ofta att han följer efter andra bilar (och de som sitter i) om det glömts blinka i rondell. Eller liknande. Det handlar alltså inte om grova företeelser. Det räcker med att en medtrafikant gör något som min vän inte förstår för att han skall gå bananas. Eftersom det är min bästis tycker jag bara det är charmigt. Därför kan vi skratta bort det. Men för någon som inte känner honom är han en tokstolle. Så länge han sitter i bilen. Kliver han ut är det fullt möjligt att resonera med honom. Han kan tom skratta åt sin fånighet. Därför är det aldrig någon fara för handgemäng. Det bästa sättet att handskas med en trafiktok är att binda fast denne vid ett träd. Såtillvida det inte är du eller din vän. För ni är väl ofarliga?
Ja ja. Lycka till nu. Och se upp var du sätter ner foten. Du måste ta hand om dig.
Hej då
Hej
Det har gjorts en undersökning på hur mycket energi det läggs på att fundera över hur vi uppfattas. Resultatet är riktigt skrämmande. Tydligen skulle vår orosenergi förse hela världen med strålkastarbelysning, dygnet runt, året runt, i 4500 år. Naturligtvis är det en dum tanke. Vad skall vi med strålkastarbelysning till? Men det ger ändå en tydlig bild över hur fåniga vi är. Visst vore det enklare att strunta i att fundera på hur vi uppfattas. Men det är svårt. Uppenbarligen. För annars skulle vi väl inte göra det. Stup i kvarten. Nedan följer en svinkort lista på tips hur vi kan begränsa vår oro.
1. Prata med den du eventuellt jönsat dig inför. Säg att du undrar om han tycker du är en jöns. Tycker han det kan du ju förklara att det inte var din avsikt. Tycker han inte det är det ju bara rart att du visar magen (hundspråk). Om han inte uppskattar din förfrågan kan han ju alltid dra åt helvete. Klart och betalt.
2. Inse att du är något av en jöns. Jordens tråkigaste människor är dom som inte har den minsta jöns i sig. Känner du någon med jöns i kroppen som du tycker illa om? Nej, just det. Tänk på vad Håkan sjunger: Du är Jöns och det är det vackraste jag vet. I och för sig sjunger han aldrig det. Men ändå.
Nu när du inte längre oroar dig, kan du ägna dig åt att låtsas vara någon av följande.
1. Jack Sparrow i Pirates of the Caribbean. Tänk sen hur mycket den pojken jönsar sig och hur mycket vi tycker om honom. Vad tror du om det?
2. Håkan. Han uppträdde i sjömanskostym när han rimmade sorg med Göteborg och sjöng om singoalla-kex. Helt ogenerat. Utan att någon visste vem han var. Vi älskade honom på stört. Eftersom han var en jöns. Vad säger det dig?
3. Mia Skäringer. Hon är så tossig någon kan bli. Googla upp henne om du inte vet vem hon är. Det känns inte som att hon kan vara fånig. Hur fånig hon än är. Kopiera henne och du blir lyckig livet ut. Och lite till.
Men lycka till nu. Gå i frid, min vän. Låt inte oron ta dig.
Hej då
 | Ellen Thersthol på Jag vet inte vem jag är, men j… |
 | Annie på Vackert som en hel vecka |
 | Christian på Jag vet inte vem jag är, men j… |
 | Johan Nordahl på Finskratt åt folket |
 | Märta på Vaniljen och vi |
