Stopp stopp, stanna. Vänta på mig. december 27, 2008

Hej

Så var det dags igen. Nytt år. Vem är det som tar beslut om sånt här? Vem skall jag prata med om jag vill dra ner på takten en aning? Jag menar inte att det går så fort allting och att vi måste leva i nuet och att det är för djävligt att vi inte bryr oss om miljön och att det ekonomiska läget i världen skräms och att det är fan också att vi skall köpa så mycket julklappar och att ungdomen är så långt utför att det snart lutar rakt ner mot helvetet och att På spåret är sämre nuförtiden. Nej, jag vill att tiden skall gå långsammare. Kanske hälften så fort. Visst vore det fräckt? Nedan följer en lista på saker som skulle vinna på att tiden gick långsammare.

1. Pussar. Det händer att pussar blir förhastade. Ibland förlorar dom tom sitt värde. Allt för att tiden har så bråttom. En puss varar i en sekund. Undersökningar visar att det behövs en halv sekund för kroppen att fatta vad det är som händer. När den väl har gjort det är det hög tid för munnen att njuta. Men då skall ju pussen till att avslutas. Och det krävs en halv sekund för det att planeras och genomföras. Om tiden gick hälften så snabbt skulle detta inte inträffa.

2. Bilbeslut skulle bli enklare att ta. Istället för att knäppbyta fil skulle vi kunna vinka till bilarna runtomkring. Veva ner rutan och förklara Nu byter jag fil. Är det ok med er? Tack skall ni ha, kära vänner och sen byta fil med ett leende på läpparna. Och med ett par nyinförskaffade vänner.

3. Hälsningar skulle bli betydligt enklare. Här finns det flera kategorier av förenklingar.

a) Vi kommer minnas namnet på den vi hälsar på istället för att bara koncentrera oss på hur vi säger vårt namn.

b) Vi får mer tid att känna av huruvida(!) det skall till att skakas hand, kramas eller bara tjingas. Personligen tycker jag vi skall kramas hela tiden, men det hör varken hit eller dit.

c) Hejdåandet i telefon blir mer kontrollerat. Det finns dom som inte kan avsluta ett samtal. Dom säger hej då flera hundra tusen gånger innan luren läggs på. Dessa får nu inget utrymme för sina dumheter. Har dom väl sagt hej då får dom acceptera att luren läggs på i örat på dig. Bildligt talat. Du (om du är en av dom) kan inte mena mer hej då än hej då. Hej då är hej då.

4. Fina stunder. Behöver jag inte förklara. Fint är fint, men mycket fint är ännu finare. Nu förklarade jag ändå.

5. Fula stunder. För då får du chans att hantera dom fula stunderna där och då. Så slipper du gå och grubbla dag ut och dag intills tiden tar slut och du måste gå ner till Willys och köpa ny.

Visst är det fiffigt? Så, vem skall jag prata med för att få genom mitt förslag? Tveka inte att höra av dig om du sitter på svaret.

Hoppas nu att du får ett fint nyår. Och om du sen har den evinnerliga lyckan att får pussa någon klockan 00.00 så se till att pussen håller i sig i minst två sekunder.

Hej då

Var dig själv is the new black december 16, 2008

Hej

Om jag var tvungen att tatuera mig, skulle jag inte göra det. Jag vill inte. Det finns hemskt många saker jag inte vill göra. Döda, vara elak, äta äckliga saker. Ändå gör jag saker som jag inte står bakom dagarna i ända. Jag ger mig fasen på att du gör det också. Kanske är det så att dom flesta av oss håller på sådär. Vem vet, kanske gör vi oftare saker som vi inte vill göra än saker som vi vill göra. Om så är fallet har ju evolutionen lite att jobba med.

Nedan följer en lista på saker jag gjort och önskat ogjort. Bara den senaste veckan.

1. Jag sa till en telefonförsäljare att Visst har jag tid att svara på några frågor om min uppfattning av olika tvättmedel. Varför sa jag så? Jag har ingen som helst uppfattning om tvättmedel. Vill tvättmedlen finnas så låt dom göra det. Mina svar i enkäten kommer garanterat inte hjälpa någon. Tvärtom. Dom som utvärdera mina svar kommer att skaka på huvudet och avfärda mitt deltagande som värdelöst.  Mot slutet av samtalet sa telefonförsäljaren Tack så mycket för din medverkan, varpå jag svarade Tack själv. Det är ju så dumt så att klockarna tvekar på om det finns någon idé att visa tiden. Jag skulle ju ändå inte förstå.

2. Jag spelar innebandy på skolan. Med mina arbetskamrater. Jag hatar innebandy. Men dom är få och skulle förmodligen få ställa in om inte jag var med. Det hela slutar med att jag springer och flamsar på planen medan dom andra tar det seriöst. Jag förstör. Vilken tur att jag ställer upp.

3. Jag provocerade min svärfar när han var här. Han beklagade sig över hur många vildsvin det finns i Småland (han bor där). Jag blev åtta år gammal och svarade honom på ett sätt som åttaåringen gör. Och det är ingen idé att du frågar vad det var jag sa, så du kan bajsa på dig.

4. Jag skulle köpa kläder till vår lille pojk. Jag hade en rabattkupong (34 år och beter mig som 68), men damen i kassan menade på att den inte gällde om jag inte hade medlemskortet med mig. Eftersom jag är är dum i huvudet log jag och bad henne lägge undan kläderna så att jag kunde promenera hem i 20 tråkiga minuter, hämta kortet och promenera tillbaka i 20 livsslösarminuter, köpa kläderna och promenera hem i ytterligare 20 göteborgsjävlaregnminuter. Varför kan jag inte stå på mig och säga att Måste jag verkligen hämta det där kortet? Kan du inte vara lite julsnäll? Varför propsade jag inte? Hur svårt är det att propsa lite då och då? Istället använde jag den där satans promenaden till att fundera på vad jag borde sagt till den fyrkantiga damen.

Varför är det alltid så, att smarta svar kommer till mig 10 minuter efter det att jag behöver dom? Jag hatar dom som kan plingsvara på allt. Obehagliga människor.

Kanske är det ett nyårslöfte jag skymtar i fjärran. Som kommer med hopp och värme till min själ. Det säger Var dig själv och låt andra ta dig som du är. Och gör dom inte det så kan dom bajsa på sig.

Hej då

Om och om igen december 15, 2008

Det var oundvikligt. Som att naturen krävde det. Utan att ta någon som helst hänsyn till vad vi vill. Våra känslor. Det är lätt att känna avsky inför den här formen av översitteri. Hur som helst. Det är för sent för sentimentalt dravel. Julen är här. Igen.

Missuppfatta mig rätt. Jag har inga problem att fira julen. Men det finns bieffekter. Mörka krafter drar i oss. Vill att vi skall följa med till ställen vi inte vill besöka. Ett nej är ett nej. Men det struntar dom i. Jag pratar om Affärerna.

Jag vet att du varit där. Sett deras välkomnande skyltar. Känt det Frodo kände när ringen blev för tung. Du måste helt enkelt gå in. Det är ju rea. Dom säger att det är billigt. Billigare än någonsin. Och bättre. Kvalitén är så ojämförbar att du borde skämmas om du inte köper två. Du vill väl köpa den finaste klappen? Annars blir det ingen fin jul.

Så du köper två och springer gråtandes därifrån. Och utanför affären står Röda korset. Såklart. Dom undrar om det är för mycket begärt att be om ett par kronor till afrikanska barn som inte får rent vatten att dricka. Ja,det är för mycket begärt! väser du och stapplar därifrån.

Det är bara början på december och du undrar hur det skall gå till. Hur kan du klara dig ur ytterligare en jul med vettet i behåll?

Det blir värre. Det kommer serveras julmat. Oroa dig inte. Du kommer äta så mycket att det inte rymms mer. Och när du tror att det är över så kommer din kusins årliga inbjudan till att äta rester. Varför tror din kusin att du vill äta rester? Det var uppenbart redan första gången att den där maten ville ingen  veta av. Maten blev över. Och nu skall du hitta utrymme för den. Du är en slasktratt.

Som tur är tar julen slut och ersätts av något så avslappnande som mellandagsrea och nyårsförberedelser. För du skall väl göra något roligt på nyår? Hur skulle det se ut om du inte gjorde något särskilt? Nedan följer en lista på vad du bör göra kring jul.

1. Stanna inomhus. Såvida det inte snöar. För då bör du hålla dig inne.

2. Hyra filmer. För om du ser jultvklassikern Tomten är far till alla barnen en gång till så exploderar ditt huvud.

3. Träffa släkt och vänner någon annan dag än just vid jul. Det finns dagar före och efter julafton. Men det kände du säkert till.

4. Ät bara fint vörtbröd. Om inte riskerar du att tappa tron på att det faktiskt är det godaste som finns.

5. Dra ner persiennerna och sätt in öronproppar klockan 15 den 31/12. Fyrverkerier är djävulens påhitt och hör således inte julen till. Det är ju som bekant Jesus Kristus (+hans far och den skenhelige anden).

Hoppas nu du får en fin jul. Vi ses på andra sidan.

Hej då

Lurad december 4, 2008

Hej

Först tänkte jag skriva om hur viktigt det är att säga fina saker till fina människor. Och djur. Men jag ångrade mig. Istället tänkte jag skriva om hur viktigt det är att säga dumma saker till dumma människor. Inte till djur. Dom är aldrig dumma. Men så ångrade jag mig igen. Nu vill jag skriva om den nya kokosbollsfilosofin.

Jovisst, det finns en sådan. Kokosbollsfilosofin heter Mindfulness på töntiska och går ut på att du skall vara sån som du är. Dessutom skall du låta andra människor vara som dom är. Och du skall andas. Och leva i nuet. Alla dom där sakerna som Dr Pil säger.

Självklart stämmer hela kokosfilosofin. Det är ju det som är så sorgligt. Att självklara saker blir en världsnyhet. För det är Mindfulness. En världsnyhet som stormar över världen. Blåser omkull alla. Alla utom buddhisterna. För dom vet ju redan detta.

Det satt alltså en amerikansk (såklart) man (såklart) och funderade på hur han skulle kunna tjäna pengar. Han tänkte och tänkte. Så kom han på att han kunde ta en österländsk religion, byta namn på den, skriva en bok och göra den till sin egen. Sagt och gjort. Herre satans djävlar vad pengar han tjänar.

Det är ju så nuförtiden. Att allt är en cirkus. En cirkus där det handlar om att tjäna pengar. Nedan följer en lista på vad som en gång i tiden var hederligt, men som förvandlats till kokoscirkus.

1. Religion. Uppenbarligen. Den populäraste prästen är den som pratar så lite om Gud som möjligt.

2. Finansmarknaden. Reporäntan sänks. Skillnaden från att spela poker på nätet är hårfin.

3. Idrott. Bara de närmast sörjande bryr sig om vem som vinner. Det är ju underhållningen som säljer.

4. Cikus. Men det är ju meningen.

5. Media. Det handlar ju i första hand om att sälja. Nyhetens samhällsinformerande värde är underordnat (Herre djävlar vilken tjusig mening. Måste skärpa mig).

Fast allt detta visste du ju redan. Jag är mindfulnesskillen och du är buddhist.

Det absolut tristaste är att jag går på det. Alltihop. Jag ser fram emot Vänner-repriser, hoppas på låg boränta, läser på aftonbladet.se och hoppas att Zlatan skall göra ett tusen femhundra mål. Vet inte om jag har mig själv att skylla eller om jag kan anklaga maskineriet för manipulation. Fan.

Jag borde sätta mig ner, ta några djupa andetag och leva i nuet. Låta Fredrik vara Fredrik.

Hej då